Men inte jag....
Du har garanterat hört någon i din närhet säga det. Någongång, någonstans och av någon anledning. Jag hatar romantiska komedier, de är så oerhört löjliga och ooriginella. Blä! 
Jag vet att jag har hört det. Många gånger.
Det är en hatförklaring som används så frekvent mot den stackars subgenren till "komedi" att ingen annan filmgenre kan mäta sig med den abnorma mängd hat som riktas m/ot dem (möjligtvis kan subgenrerna kannibalfilm och Daniel Fridellfilm ge den en tajt match kring mest hatade). Folk avskyr helt enkelt romantiska komedier rent generellt.
Men inte jag.
Jag älskar dem av hela mitt hjärta. Ju larvigare och sockersötare desto bättre. Kanske är det för att jag varit singel så pass länge nu att varje litet inslag av romantik i min vardag gör mig på bra humör. Kanske är det därför jag har sånt tålamod med den här utskällda filmgenren. Kanske är det därför jag blundar för allt det ooriginella och klyschiga som andra människor hatar så innerligt.
/Cat i Hammerfest
