Tack gode gud før karlar....
Kvinnor är tråkiga, alltid ska dom städa, laga mat och ta hand om barnen. Inte kan dom sitta stilla en sekund.
Nej, tacka vet jag karlar. Dom kan det här med avkoppling. Dom kommer hem från jobbet, kastar sig i soffan och rör inte ett finger förrän sporten på TV börjar.
Kvinnor är trångsynta. Dom bryr sig bara om bagateller, var man ska bo, lägenhet eller villa, hur många barn man ska ha.
Tacka vet jag karlar, dom engagerar sig i de stora frågorna. Kommer Sverige med i fotbolls-VM? Vinner Edberg Stockholm Open?
Kvinnor är oförståndiga. Dom inser inte att man är sjuk när man har trettionio graders feber, nej, dom ska upp i alla fall och laga frukost och se till att barnen kommer till dagis och skola.
Tacka vet jag karlar. Dom hostar en gång och ligger sedan däckade i sängen en vecka och blir ompysslade.
Kvinnor är oekonomiska. Dom kan inte handskas med pengar, dom sätter in dem på banken, köper kläder och mat till familjen eller nya gardiner.
Tacka vet jag karlar. Dom tar pengarna och går ut och roar sig med grabbarna eller köper en radiostyrd bil.
Kvinnor inser inte sin begränsning. Först går dom ut och jobbar i åtta timmar, sen går dom hem och jobbar åtta timmar till. Och sen ska dom leka med barnen och hinna vara vackra och kanske sova en stund också.
Tacka vet jag karlar. Dom vet vad dom kan och låter bli saker dom inte klarar av. Som att fälla ner toalettringen, plocka bort ALLA saker från bordet efter middagen, eller torka av det.
Vilken tur att vi kvinnor är så bra på att uppfostra våra söner till karlar!
/Cat i Hammerfest
En sann historia....
Här kommer en sann historia från Cambridgeuniversitetet i Storbritannien.
Under ett av alla provtillfällen på universitetet kom det en dag in en smart, ung student som innan han satte sig ned för att skriva provet gick fram till skrivvakten och bad att få kakor och öl. Den påföljande diskussionen löd sålunda:
Skrivvakten: Hur sa?
Studenten: Jag ber att få kakor och öl.
Skrivvakten: Jag är ledsen, men "nej".
Studenten: Jag insisterar. Jag ber om och kräver att ni ger mig kakor och öl.
I detta ögonblick tog studenten fram en kopia av de fyrahundra år gamla Cambridgelagarna, skrivna på latin och som fortfarande gällde rent formellt sett. Han slog upp en sida i boken och visade skrivvakten en paragraf som löd: "Herrar som deltar i skrivningar kan kräva och ska därpå få tilldelat sig kakor och öl."
Efter lite diskuterande bestämdes det att den moderna varianten var likvärdigt med hamburgare och Pepsi, varpå studenten blev tilldelat sig detta, och kunde under resten av skrivningen sitta och slurpa på den tilldelade läsken.
Tre veckor senare bötfälldes studenten fem pund för att han inte haft på sig sitt svärd på provskrivningen.
/Cat i Hammerfest
Tenk positivt... *smiler*
Sedan tog jag barnsalva i stället för tandkräm på tandborsten. Då förstod jag att även den bäste kan göra fel. Jag kände mig djupt tacksam över den insikten.
När jag öppnade kulskåpet föll ett mjölkpaket ut, gick sönder och stänkte ner mina byxor och skor. Jag intalade mig att det var bra för ovanlädret. Byxorna hade jag ändå tänkt byta. Under tiden kokade frukostkaffet över. Det påminde mig om att kaffe på tom mage är hälsovådligt.
Just som jag slagit igen ytterdörren märkte jag att jag hade glömt nycklarna. "Den stunden ,den sorgen" nynnade jag och tänkte på att jag inte behövde bryta mig in förrän efter arbetet. Att de nya byxorna fastade i cykelkedjan och att jag råkade köra rakt in i grannens häck, spelade egentligen ingen roll: Tur att det inte var dyrare byxor, mumlade jag glatt.
På jobbet tog jag in kaffekoppen till skrivbordet och spillde ut det mesta på manuset till kvartalsrapporten. "Tur att det bara var ett fjortondagarsjobb som blev förstört, det kunde varit ett treveckors arbete" vrålade jag ut i korridoren. "Förresten hade jag ändå tänkt arbeta om det, så det så..."
På hemvägen skulle jag ta ut pengar, men kortet försvann in i bankomaten och kom tyvärr inte ut igen. "Nåja, pengarna hade jag ju ändå bara gjort av med," filosoferade jag och utövade några avslappningsövningar. Låssmeden kostade bara 400 kronor!!! Och explosionen när jag knäppte på TV-n blev inte särskild kraftig. Nu kan jag skaffa text-TV också blir omtapetseringen äntligen av, så himla bra.!
Det är fint att tänka positivt, tänkte jag positivt och kastade mig på sängen så benen (på sängen) vek sig, annars vet man inte vad som kunde gått snett idag...
/Cat i Hammerfest
Trollflicka ler.....nesten aldrig....
Hennes vita tänder skymtas aldrig i ett glatt leende.
De enda gångerna de någonsin ses är när hon fräser, vilket inte är så ovanligt.
De ger henne aldrig en chans.
Hon står där i hörnen. Undangömd. Tovig röd kaluffs döljer gröna ögon. Ärr täcker den stackars lilla ömtåliga kroppen. Blek.
Men hon har en hemlighet. Hon kan dansa och sjunga. Hon flyger fram över ängar. Hennes gråblå klänning, som är lappad av bruna fula bitar, står rakt ut i dansen snurrande rörelse.
Då ler hon. Men endast för att ingen ser. Endast för att ingen slår henne.
Ingen husbonde är där och skriker. Dimman som omger hennes ben omger henne även med en tystnad. En tystnad så full av liv och musik. Ingen hör musiken. Bara hon.
De hatar henne. Bara för att hon inte pratar som de och inte förstår när de säger saker till henne. Bara för att hon har rött rufsigt hår och gröna ögon. Här har alla blåa eller gråa ögon. Husmor har iskalla gråa ögon. De förföljer trollflickan när hon är inne. Borrar sig in i henne. Trollflickan tycker inte om det. Det är därför hon springer bort till ängen.
Och dansar.
Hon kunde dansa innan hon kom dit. Det såg Döden till. När mor hämtades av Döden sa hon till trollflickan att hon skulle dansa, för då skulle mor vara där.
Men när trollflickan hade sagt att hon inte kunde dansa hade mor inte svarat. Hon hade legat helt stel och kall på köksbänken. Hennes gröna ögon var dolda bakom ögonlocken. Trollflickan hade inte kunnat se sin mor i ögonen.
Döden hade lett mot henne och lärt henne dansa. Döden hade snuddat vid hennes kind, och då kunde hon det. Efter en kall snuddning spred sig en värme genom hennes kropp, och då kunde hon det.
Hon visste att hon stod i tacksamhetsskuld till Döden, men Döden lyssnade inte. Allt Döden begärt var att även få hämta trollflickan, när tiden var inne. Exakt så hade Döden sagt. Inte ett annat ord.
Så därför dansade hon. För att mor skulle bli glad. För att mor, där hon satt uppe bland molnen i himlen, skulle se ner på henne och le
/Cat i Hammerfest
vem???
Jag såg henne idag, jag trodde det var en ängel men jag hade fel. Hon hade rött långt hår. Det slutade någonstans nedanför hennes axlar, nere på ryggen. Hennes hår var uppsatt i en fläta den här dagen när jag såg henne för första gången, hon var vacker. Smal, söt och mobbad. Hon har alltid svarta kläder på sig, jag har sett henne några gånger gå förbi mig. Hon verkar gå i skola någonstans. Kanske på gymnasiet eller universitetet. Hon är inte så medveten om vad som händer runt om henne. Hon går ofta i sin egen lilla värld. Men hon ser inte lycklig ut. Jag har sett det i hennes ögon någon gång. Hennes svarta smink är utsuddat och ögonen oftast gråtfyllda. Inte många ser henne, hon är nästan osynlig, men jag är en av de få som ser henne. Men hon ser inte mig. Jag vet vad som har hänt henne men hon vet inte om att jag finns.
Hon brukar gå denna väg, förbi mig och alla andra konstiga människor som inte ser. Dom vill inte se, dom vill inte veta. Dom gömmer sig för rädslan. Nästa dag såg jag henne igen. Hon mådde bättre det såg jag, hon hade förändrats lite. Hon hade klippt håret kort och färgat det svart med mörkröda slingor, det passar henne. Hon log mot mig när hon passerade och det kändes som om hon ville säga att hon mådde bra. Det var sista gången jag såg henne i den kroppen, nu sitter hon brevid mig och hjälper mig att hitta nya människor att hjälpa dem komma över till andra sidan. Hon är duktig. Men nu är mitt arbete klart, nu får hon ta över, min lilla ängel.
/cat i Hammerfest
Når jeg var barn....
Funderar og filurer på masse ting og tang...blir jo så...tankarna kommer mest om
kveld og natt....
Alla tankar er ikke onda....eller mindre onda...de kan vara bra og goda tanker som kommer...
Tankar som gjøre en glad, som gjør att man filurar ennå mer og som gjør att man sovner
med ett smil på läpparna..... de e bra....
Som ni førstår er jag ganske frustrert øver mitt krulliga hår som blivit kjempe krulligt...ovanligt krulligt...
kan man si... blir verre og verre varje dag trur jag...fnissar ljudligt...ja..nu ikveld kan jag fnissa ljudligt..i morgon
fnissar jag mindre når jag står på bade o sliter i håret før att få de rakt...øhh...mindre krulligt....rakt funkar jo ikke...
men men jag e frisk, kjempeflotte barn, fantastisk maaannn og flott jobb...hvorfør klage...på krulligt hår....
jeg øverlever... *smiler*
så tankarna går tillbaka långt i tiden...minns min kjære onkel....full av storrys og fasansfulla påhitt....jag minns når han tog
opp mej i knät som 3-4 åring....såg allvorligt på mej og berätta en historia om meg.....på tal om krulligt hår da....
De var så här...sa onkel med myndig stemme....
Din mor og far var ute i skogen...og de skulle plocke blåbär...ja du vet jo hur både Sven og Naemi (som mine føräldrar heter) syns de er godt og komma ut i skogen....Min onkel ser på meg...jo de visste jag jo...manga lørdagar og søndagar hade jag fått blitt med i skogen...plockat svamp, blåbär og lingon...eller bara strøvat omkring....
Så førstår du Cat sa min Onkel...en dag, trur de var en lørdag....så åkte de ut o bara strøvade rundt i skogen...så pløtsligt så hørde Sven någon gråta....jag såg storøgd på min onkel...ja sa han...de var som barnagråt....sjønner du....
Jag nickade...jo visst jag visste....
Så fortsatta min onkel berätta....og når de gått ett stykke lengre in i skogen så såg dem en liten tynn trollunge sitta på
en stein og gråte....Oj sa jag og tittade granskande på min Onkel....han log i ena mungipan men ikke mer...
vad skjedde sen??? spørr jag med iver.... Min onkel fortsätter... jo du førstår...denne lilla trollunge hade lemnats i skogen
alldeles alena.... Min onkel gjorde en paus i sin berättelse....
Men hvorfør dååååååå`?????? spørr jag førfärat....
Jo de ska jeg førtelle deg....sa min onkel....denne trollunge hade varit sååååå tullet og sprø så mora hennes orka ikke mer...
hun hade blitt sååååå trøtt på denne trollunge som var som gal.....Jag såg storøgt på min Onkel....skeptisk over de jeg hørde...kunde verkligen nåen mor øvergi sitt barn...helt førfärad var jag .... jag minns jag hade nesten angest av storyn...
Min onkel fortsatte....men som du vet så har Sven (min far) ett stort hjärta og mye kjærlighet i sig og han syns såååå synd på denne lille trolljente....Ja..sa jag og kunde nesten ikke vente på hvordan de gikk.... så Sven og Naemi tokk med denne
troll unge hjem...
HJEM skrek jag....hvor er hun nu da??????
Men kjære deg sa Onkeln min...de er jo DUUUUU Cat....
Tårar rann ner før kinden på meg og jag sa.... du lyver.....Men min onkel stod på seg og sa att jag var den där troll ungen som gråt i skogen og som min mor og far tagit med hjem.... Kunde de verkligen vara så...var jag den troll ungen.... Bare
tanken gjorde mej svimmel...jeg ville ikke vare en trollunge....
Men når jag tenkte etter...jag hade stort krulligt røtt hår.... store store grønne øye og bred munn....precis som troll...
Jag vet att jag sprang opp till far min og spørr med tårar trillande før min kind...og faren min svarade helt ovetande om
hva Onkeln min førtalt....
Klart Cat, du er min egen lilla trollunge du....så fikk jeg en bamse klem.....
Den här berättelsen trodde jag på månge år....får nesten litt angest nu når jag skriver om de før jag vet att min mage
knøt seg....*smiler* jeg ville jo ikke vare en trollunge....
Så på tal om krulligt hår...så vill jeg ikke ha de heller..... hahahhaha
/Cat i Hammerfest
Frisyrernas drottning....hahahahaha
JØSS....så mange frisyrer på kort tid jeg har haft....hahahha
ett litt ax-plock bare kommer her......
/CAT i Hammerfest
*engla-korten lyver aldri..... detta fikk jeg på mitt spørsmål om kjærligheten....
 |
||
 |
 |
 |
 |
Fortid
Studier: Du er beskjeftiget med studier og læring akkurat nå. Dine engler veileder deg til å sette av tid til å lese, Iytte og vokse.
Dette kortet er en bekreftelse på at du er i en periode hvor det er viktig for deg å Iære nye ferdigheter og få nye ideer. Kanskje føler du deg veiledet til å begynne å studere, og da er dette kortet en bekreftelse på at det er riktig . Dersom du allerede er student, ber englene deg om å fortsette . I en Iæringsperiode kan vi ofte føle iver etter å teste
var nye kunnskap. I stedet for å bare lære, viI vi omsette det vi har Iært i praksis. Riktig timing er imidlertid alt, og dette kortet veileder deg til å ikke gjøre noe forhastet. Nyt
i stedet Iæringsprosessen. Veksten som oppstår i en slik prosess kan virkelig være noe å glede seg over - når vi minner oss selv på å være til stede i oyeblikket,
Denne tiden
Ta tilbake din bamlige evne til forundring og ærefrykt. Se verden som et magisk sted.
Husker du hvor magisk verden syntes å være da du var bam ? Denne fortryllede tilstanden er selve ånden til vårt indre bam. Har du, som så mange andre, mistet denne evnen til forundring på veien ?
Englene ber deg om a gjenerobre din magiske evne ved å huske at du er omgitt av en mirakuloskraft . Spør Gud og englene om å hjelpe deg med hva som heist - stort
eller lite. Ikke vær redd - det er ikke slik at du legger beslag på englenes tid og hindrer dem i å gjøre viktigere ting når du ber om hjelp i hverdagssituasjoner. De har ikke
noe større ønske enn å støtte deg slik at du blir fri for aile bekymringer. Du vii da stråle ut den samme gleden og forundringen som et trygt barn som vet at det blir tatt vare
på. Nar du er Iykkelig, viI aile du treffer bli inspirert av ditt guddommelige Iys.
Fremtid
Skytsengel: Dine skytsengler ønsker du skal vite hvor høyt de elsker deg akkurat nå. Deres kjærlighet til deg er fullstendig ubetinget og omsluttende.
Du er ikke alene. Du trakk dette kortet som et kjærlighetsbrev fra dine skytsengler, og de forteller deg at: «Vi er her, vi har aldri forlatt deg, og vi kan aldri forlate deg.»
Dine skytsengler forteller at du fortjener deres hjelp og oppmerksomhet. Det er ingenting du noensinne kan ha sagt, tenkt eller gjort som kan ha ødelagt bandet mellom deg og dine guddommelige hjelpere. De vii aldri forlate deg, eller dømrne deg for de feilene du gjør . Englene er ganske enkelt alltid ved din side for å støtte deg , slik at du
kan utvikle deg spirituelt og hjelpe andre.
Hvordan kan du tilpasse deg
Feiring :Gode nyheter! Det er grunn til å feire, og du kan na nyte fruktene av dine anstrengelser. Englene vii du skal vite at dette er en flott periode i livet ditt, fylt av Iys og glede. Du har arbeidet med å Ia til forandringer, og dine intensjoner har nå manifestert seg i form. Det er tid for at du kan fylle ditt hjerte med en varm følelse av takknemlighet.
Englene ber deg, gjennom dette kortet , om å stå sterk i denne følelsen av takknemlighet. Som en gartner har du plantet frø og pleid dem, og du har hatt tillit til at ditt arbeid vii skape ny vekst. Fortsett med å vanne og ta vare på dine frø, og du vi! snart se dem spire opp gjennom overtlaten. Englene er dine assistenter i dette arbeidet, og
de hjelper deg med a ta yare pa avlingen.
Resultat
Kraft: Du tillater deg nå å gi uttrykk for din kraft . Det er trygt for deg å være sterk, fordi du vet at din kraft uttrykkes gjennom kjærlighet.
Du bærer i deg skaperens kraft. All kraft som finnes i guddommelig kjærlighet, visdom og intelligens er nå ti lgjengelig for deg . Du har den spirituelle evnen til å se englene og fremtiden, og den intellektuelle kraften til å koble deg på den universelle visdommen i den store bevisstheten. Du har også den emosjonelle kraften som lar deg være empatisk med andre , og din fysiske kraft er ubegrenset. Englene ber deg om å overgi all din frykt for å være en kraftfull person til dem. De ser et stille og vakkert aspekt ved din styrke, som har sitt opphav i den eneste virkelige kraften i universet: Guddommelig kjærlighet. Gi deg selv tillatelse til å skinne i denne mektige energien, slik at din sanne kraft kan stråle ut i verden og virke på mirakuløse måter
/Cat i hammerfest
Kjempesint eller....?????
Må førtelle en ting da...
Igår kveld blev jag såååå trøtt og grinig på min kjære maaaaannnn..... Herre Gud
så sint jag var... men som min kjære maaann så sjønner han ikke nåe av de hele... Sukk
Ni som er mine venner vet sikkert att jag sier de jag tycker og tenker ganske rett fram og
samme skjer i mitt førhållande. Jag førteller når de er feil og når jag syns att de er bra....
Ganske lätt att pejla av alltså... vilket da min maaannn vet....
Men igår tenkte jag...no ska jag IKKE si att jag er drittsur...ska ikke si att jeg er lei på han...uten
han ska få spørr meg.....
Så de slutte opp med nåe jag aldrig ønsker gjøre...jag gikk till sengs og var drittsur.... så låg jeg
der i senga og prøvde og vare sur og sint...anstrengte meg verkelig før att ikke smile.....
Etter en stund kom min kjære og lade seg og sussa litt på meg og sa kanskje ikke go natt men
prøvd seg litt da....
Jag sa IKKE nåe uten bara låg der som en "død fisk" før jeg skulle jo ikke si nåe uten han skulle jo
spørr hvordan de var stellt med meg da...
MEN....
Etter 40 minuter så hør jeg min kjære MAAAAANNNNN snorke intil meg...Sover som ett ovaggat barn...
VA FAAAAN
Her ligger jag og anstrenger meg før att vare dritt sur og så sovner han....
ja ja...va 17...de var jo bare og si go natt, pussa litt på han og sovne da....så mye før den ansträngelsen.....
/CAT I HAMMERFEST
hmmm....
Hur vet man när man ska förlova sig? Det är ett stort steg mellan att vara förälskad och att veta att man vill leva resten av sitt liv med samma person.
På medeltiden var det släkterna som bestämde om två personer skulle förlova sig. Förlovningen innebar att paret lovade varandra trohet, en så kallad trolovning, som skulle leda till vigsel. Trolovning och förlovning är i princip samma sak och fenomenet har länge varit juridiskt bindande.
- Uppfattningen att trolovning är finare än förlovning stämmer inte, det är två ord för samma sak, säger Magdalena Ribbing, som är författare och folkvettsexpert.
Idag finns det inget juridiskt bindande med en förlovning. Den behöver inte ens leda till vigsel. När en person har frågat en annan om denne vill förlova sig, och fått svaret Ja. Då är man förlovad. Men jag tycker ändå att man ska ha tänkt till ordentligt innan man tar steget.
- Man gör som man vill, men man ska inte ta det för lättsamt. Man visar upp för andra att man har för avsikt att leva med varandra.
Eftersom förlovningen traditionellt sett är en avsiktsförklaring inför släkterna kan det finnas skilda uppfattningar om hur den ska tolkas. För farmor och mormor kanske det innebär att man kan börja umgås mellan släkterna, medan två 17-åringar kanske förlovar sig bara för att de är förälskade här och nu.
- Om man redan från början vet att relationen inte kommer att hålla resten av livet tycker jag att man ska ge sjutton i att förlova sig, men de e jo vad jag tycker....
Ringarna är ett etablerat tecken för omgivningen att man är förlovad. Det går bra att vara förlovad utan att ha utbytt ringar, men om man ser det traditionellt så förlorar förlovningen då en del av sin poäng: Att visa upp att man avser leva med varandra resten av livet.
Hur ska en förlovning gå till? Inte heller här finns några regler. Folkvettsexperten menar att man gärna kan se till att göra något tillsammans som gör tillfället extra speciellt.
- Jag tycker att man ska göra något minnesvärt av det.
Det spelar inte heller någon roll vem som friar. Om kvinnan vill göra det så ska hon göra det, och vice versa. Uppfattningen om att mannen alltid ska fria tycker jag er litt förlegad kanske.
-Men dock tycker jag att det er romantiskt att mannen böjer knä. Det visar på en ridderlighet som egentligen inte finns idag......
Tjingeling... ha en fantastisk Dag....
Om man kunde frysa världen....
Ønsker jag hade mere tid. Flere timer på døgne liksom.. Till hva da kanskje ni undrar...Til mej, til mine kjære og näre...venner og kanksje bekanta....men nu finns de 24 timer på døgne og jobbet tar sin del, søvna tar sin...sen finns ikke så mye timer kvar.... : (
Egentligen känner jag att jag må dra till sønnen min i Oslo..samtidigt som jag vill dra till kjæresten i Bergen...samtidigt som jag ska til mor i Sverige... Men e som är bra i hele detta är att alla, HELA familjen samlas, hos min kjæra mor, en helg...men då ska jag finne tid till alla, sønerna vill ha sitt av sin mor, min mor vill ha tid med sin datter, mina syskon vill ha sin tid og min kjæreste ønsker tid sammen med meg....pussla ihop allt e svårt....
kanskje tenker jag før mye...kanskje analyserer jag før mye.... kan ksje jag bara ska vara....ikke oroa meg...
en god idè men ikke så lätt att leva etter....
Sitter i sofa og venter nesten på att gå på jobb igjen, kom hjem før några timer seden og ska ha nattevakt - den siste innen ferie...såååååååå skønt....men så på ferien e de bara stress....ønsker alt bara var stille en stund....
tenk om världen runt meg kunde stanna opp...ta pause...så jag kom ikapp med tankar, känslor og liv...
om man kunde frysa världen runt om en...
så kunde man bara tina opp den om ett tag igjen...hahha som reklamen...med sparrisen....hihi...de fortsätter snakke...tar bara vid i snakket innen de blev frysta...haha...har ni inte sett reklamen så sjønner ni kanskje inte riktigt vad jag menar....flummig lite jag....*smiler ljudligt*
Samtidigt så älskar jag mitt liv just nu...allt...jobbet, barnen, hammerfest...og inte minst MAAAAAAANNNN....
så hva klagar jag før...ja..klaga hør vel till varje kvinna...kanksje...men jag vill bara njuta av livet...inte så många måsten....jag vill ha mitt liv...min ro...en kombination mellom liv og stress....
Jeg er en livsnjutare...men jag njuter inte av livet i den stress jag lever i nu...jo...nu lyver jag...klart jag njuter...ossåå....men ibland tar tankar og stress over guldkornen...hmm...vems feil????
Bara mitt...og vet ni hvorfør???? jo, før jag tillåter detta. Jag tillåter meg selv stressa opp mej, se svart og låter de få komma øver som en orkan.... jag blir litt satt ut...om ni sjønner....
Gud så bra jag er på att klaga...på ett egentligen godt og kjempe kjærligsfullt liv som jag har...
att jag inte skäms.... : S
Men inte jag....
Du har garanterat hört någon i din närhet säga det. Någongång, någonstans och av någon anledning. Jag hatar romantiska komedier, de är så oerhört löjliga och ooriginella. Blä! 
Jag vet att jag har hört det. Många gånger.
Det är en hatförklaring som används så frekvent mot den stackars subgenren till "komedi" att ingen annan filmgenre kan mäta sig med den abnorma mängd hat som riktas m/ot dem (möjligtvis kan subgenrerna kannibalfilm och Daniel Fridellfilm ge den en tajt match kring mest hatade). Folk avskyr helt enkelt romantiska komedier rent generellt.
Men inte jag.
Jag älskar dem av hela mitt hjärta. Ju larvigare och sockersötare desto bättre. Kanske är det för att jag varit singel så pass länge nu att varje litet inslag av romantik i min vardag gör mig på bra humör. Kanske är det därför jag har sånt tålamod med den här utskällda filmgenren. Kanske är det därför jag blundar för allt det ooriginella och klyschiga som andra människor hatar så innerligt.
/Cat i Hammerfest
I`m not afraid....
A few minutes before the church services started,
the congregation was sitting in their pews and talking.
Suddenly, Satan appeared at the front of the church.
Everyone started screaming and running for the front
entrance, trampling each other in a frantic effort to get away from evil incarnate.
Soon the church was empty except for one
elderly lady who sat calmly in hers pew without moving,
seemingly oblivious to the fact that God's ultimate enemy was in her presence.
So Satan walked up to the lady and said, "Do you know who I am?"
The lady replied, "Yep, sure do."
"Aren't you afraid of me?" Satan asked.
"Nope, sure ain't." said the lady.
"Don't you realize I can kill you with one word?" asked Satan.
"Don't doubt it for a minute," returned the
old lady, in an even tone.
"Did you know that I can cause you profound,
horrifying AGONY for all eternity?" persisted Satan.
"Yep," was the calm reply.
And you're still not afraid?" asked Satan.
"Nope," said the old lady.
More than a little perturbed, Satan asked, "Why aren't you afraid of
me?"
The lady calmly replied, "Been married to your brother for 23 years".
Tankar om kveld...
Det är kväll.
Jag sitter på terassen og ser ut øver havet...liten sommarfläkt kommer med doft av tång.... Lite kyligare nu om kvällen, solen håller på att komma ner och få ro – kanskje somna en stund før den ska opp i morgon bitti.... Drar min trøja lite närmare runt mej....Blundar....en stilla ro infinner sig...
Tankarna vandrar....de sveper sagt men säkert øver de som hänt i mitt liv...bit før bit passerar den stunder jag var fylld av glädje...men också sorg...
Kan inte ta på tankarna...kan bara känna...ser inga bilder...känner inga dofter...utan bara en känsla som trippar små små steg bakåt i mitt liv...
Det är som att åka i en tidmaskin...helt pløtsligt så stoppar de...man ruskas om...skakar till....så kommer bilderna....
Jag ser meg själv...midsommarkrans i håret og pyntad till fest....sandaletter i handen og ett brett leende på läpparna...de e den bästa tiden...och de var sol o värme før en gangs skulle denna fantastiska midsommarafton.... Jag är glad...
Jag ler før meg själv där på terassen...härligt....så är de som om tidsmaskinen rullar på igen...de går fort....känner att solen värmer fortfarande i mitt ansikte...tar en klunk vitt vin...sommar...ljuvliga sommar....
Nästa stop...ingenting...hallååå...varfør stoppade det....?????....ja nu ser jag....vill inte se detta...vill inte vara med en gang till...de gjør ont...knyter sig i mitt brøst...snälla fortsätt rulla...jag kniper ihop mina øgon...men de hjälper inte...bilderna kommer....fåglarna tystnar og jag tar farväl.... min käre far... ♥
Slår opp øgonen...solen har gått ner...de har blivit kallt...tittar ut øver horisonten....så kommer de någon upp før gangen...hojtande...
- Bjuder du på kaffe eller????
Ja visst gør jag de...Ler....underbart liv jag har....lycklig og olycklig på samma gång...men jag lever.... ♥
/Cat i Hammerfest
Tankekraften...
Så rullar tankekraften –
fri och nästan i kapp
med solen i ett
försök att vinna tid ur
livets mäktiga urverk
och lägga det lagda tillrätta.
Så rullar tankekraften -
runt och får kroppen,
formad av vindar, vågor
och kärlekens makt, att
ta plats och bygga rede
i mitt glömda sargade inre.
Så rullar tankekraften –
ut, som en dikt nästan
redo att läsas, i en tid
som går runt som ett hjul.
Där eldarna bär dig till
att leka och älska igen.
Så glöder tanken.
Så smälter isen.
Så tickar livet
mot nya vägars och
egna drömmars
suktande val.
